Tillsammans läser vi nu Peter Pohls bok En vän som heter Mia. Vi kommer att arbeta med boken under ett par veckor och Ni arbetar med frågor och andra uppgifter som kan kopplas till boken under lektionerna. Ni kommer att få viss lästid under lektionerna men ni måste även läsa hemma. När boken är utläst har vi ett läsförståelsetest. Detta inlägg kommer att uppdateras!

Första lektionen läste jag kapitel 1 högt för klassen. Läsläxa till fredag: fram till kapitel 6 (s. 32).

Svara på följande frågor med hjälp av boken. Skriv dina svar i skrivhäftet.

Frågor till kapitel 1

1. I början av boken står det att Lina inte får ringa på dörren. Varför?
2. Vad händer när hon trots detta ringer på och ropar genom brevinkastet? Hur bestraffar mamman henne när hon glömt nyckeln?
3. Varför är det egentligen omöjligt att glömma nyckeln?
4. Varför kollar Lina om mammas snyggkappa hänger framme?
5. Vem är Ola? Vad vet du om honom?
6. Vad tror du Lina menar med att Annelis fråga om mamman är sjukskriven är en farlig fråga? Försök att förklara vad du menar!
7. Vad vet Lina om sin pappa?
8. Varför tror du att Lina väntar med att berätta vad Annelie har sagt?

Frågor till kapitel 2

1. Varför måste Lina gå med Ola till förskolan nästa dag?
2. Ola är väldigt trött denna morgon. Hur får Lina upp Ola ur sängen?
3. Varför tror du att Lina inte vill att Filips mamma följer honom hem?
4. Varför tror du att Lina ljuger och säger att mamman har hjärtfel?
5. Vem är Ulla?
6. När Ulla frågar ur det är med Linas mamma lägger hon till ett ”egentligen” på slutet. ”Hur mår din mamma egentligen?”. Vad menas med egentligen, enligt Lina?

Frågor till kapitel 3

1. Vad betyder ”mål i mun” enligt Ulla?
2. När författaren, som besöker klassen, börjar prata om boken är de till en början inte intresserande men sedan, helt plötsligt, blir de intresserade. Varför?
3. Författaren säger att enligt statistiken finns det fem elever i klassen som har föräldrar med alkoholproblem men hon säger också att det kan vara noll. Hur hänger det ihop?

Frågor till kapitel 4

1. Lina och Mia är bästisar men trots detta har Lina aldrig berättat hur hon har det hemma. Varför tror du att hon inte gör det? Försök att hitta stöd i texten i ditt svar.
2. Hur blev Lina och Mia kompisar?
3. Vad var det Mia fick Lina att göra (som hon inte gjorde innan hon träffade Mia)?
4. Vad vet du om Mia? Skriv allt du får reda på om henne i kapitel fyra.

Frågor till kapitel 5

1. När Lina kommer hem vet hon att mamman har druckit så fort hon kommer in genom dörren. Varför då?
2. Varför kan inte Lina göra läxan som Ulla har gett dem?
3. När Lina ligger på sängen tänker hon att det vore enklare om inte Ola fanns. Varför tror du att hon tänker så?
4. Vad använder Lina för ursäkt för att mamman inte öppnat dörren när Annelie knackat på dörren?

Vad tycker du om boken hittills?

Läsläxa till fredag 27 januari: fram till kapitel 13 (s. 61)

Vi kommer under ett antal lektioner att arbeta med förra årets prov, där temat var Eld och lågor. Vi arbetar med samtliga delar (A, B och C) och eleverna har hittills fått pröva på hur den muntliga delen går till. Under veckan arbetar vi med delprov A (läsfårståelse). Under några lektioner läser vi samtliga texter ur häftet Eld och lågor och svarar på frågorna – tillsammans rättar vi svaren och eleverna fyller i sina resultat under varje lektion. När arbetet är klart kan var och en bilda sig en uppfattning om hur de har presterat på hela delprov A.

Vi fortsätter därefter med delprov C (skriftlig förmåga). Detta inlägg kommer att uppdateras under veckan.

Vi kommer under några veckor att arbeta med ordklasser. Vi arbetar med boken Ess i svenska och arbetar med uppgifterna i Studieboken. Jag går igenom varje ordklass med klassen, som skriver ner anteckningar i sina skrivhäften. Arbetsområdet kommer att avslutas med ett test på några av ordklasserna. Detta inlägg uppdateras efter varje lektion.

Följande sidor arbetar vi med (Ess i svenska): Lärobok – s. 171 – 187, Studiebok – s. 120 – 131.

SUBSTANTIV

Substantiv är namn på saker och ting. Exempel: människor (svensk), djur (giraff), föremål (dvd), känslor (lycka) m.m. Man kan också sätta en/ett/flera framför substantiv.

Singular = ental (en bok) Plural = flertal (flera böcker)

Obestämd form = vilken sak som helst (en bok, flera böcker) Bestämd form = en bestämd sak (den boken, de böckerna)

Genitiv = ägandeform. Talar om vem som äger substantivet. Genitiv bildas genom att man lägger till -s. Exempel: Johan har fått en ny kamera. Det är Johans kamera.

Uppgifter i studieboken: s. 120 – 121

ADJEKTIV

Adjektiv beskriver hur någon/något är eller ser ut. Adjektiven beskriver substantiv. Ex. En lång flicka, en tjock bok. Adjektiven böjs efter sitt substantiv. Ex. En glad hund, ett glatt återseende.

Komparation: komparera betyder jämföra. Adjektiv kan kompareras och delas då in i tre former. Positiv (grundformen), komparativ (mer-formen) och superlativ (mest-formen). Ex. Glad – gladare – gladast. De flesta adjektiv kompareras med ändelserna -are och -ast. På långa adjektiv sätter man mer och mest framför. Ex. Intressant – mer intressant – mest intressant. En del adjektiv kan inte kompareras, som t.ex. Barfota.

Uppgifter i studieboken: s. 122 – 123

Gemensamt i klassen läser vi nu Per Nilssons Hjärtans fröjd. Vi kommer att arbeta med boken under flera lektionstillfällen och när boken är utläst kommer vi att ha boksamtal. Ni kommer då att få frågor på boken som ni ska föbereda er på innan samtalet – mer om detta kommer senare.

Första lektionen visade jag bilder på föremål som kan kopplas till bokens handling; eleverna fick sedan skriva vad de tror att boken handlar om och hur dessa hör ihop med berättelsen. Följande föremål visade jag bilder på:

Ett busskort, ett vykort, en tysk grammatik, en krukväxt, en fröpåse, en sida ur en sångbok, en LP, en tom plastask, ett paket kondomer, ett hoprullat lakan, en trasig amerikansk flagga, en biobiljett, ett rakblad, en burk med blå tabletter

 Läsläxa till torsdag 12 januari fram till s. 44. Vi kommer då att diskutera dessa sidor.

Fredag 13/1: vi arbetar med följande frågor efter att ha läst fram till s. 44.

Diskutera och skriv ner svaren på följande frågor (koncentrera dig i första hand på det som händer fram till s 44).

1. Varför tror du att han räknar upp en massa saker på s. 10? Kan du koppla samman några av dessa med saker som hänt i boken fram till s. 44? Skriv ner föremålet samt en tydlig förklaring med stöd i texten.
2. Beskriv området där huvudpersonen bor.
3. Vad vet du om hans familj?
4. Varför tror du att han spolar ner busskortet i toaletten och går ut med den ”överlevande lilla pappersbiten” till sopnedkastet?
5. Ett av de föremål som du inte fick se bilder på under förra lektionen var den svarta anteckningsboken. På vilket sätt tror du att den är viktig i den här historien?
6. Vilken månad såg killen tjejen för första gången? Var? Hur gjorde han för att försöka ta kontakt med henne?
7. Hur fick han till slut kontakt med henne?
8. Hur gammal tror du att huvudpersonen är? Varför?
9. Försök att förklara uttrycket ”TR-människa”.
10. Vad vet du om hjärtans fröjd – beskriv henne och hitta flera exempel från boken!
11. Många kapitel slutar med ”telefonen står tyst”. Varför tror du att detta upprepas?

Skriv ut dessa frågor: HF fram till s44

LÄSLÄXA till TISDAG 17 januari: fram till s. 101

Diskutera och skriv ner på följande frågor (koncentrera dig i första hand på det som händer fram till s. 101).

1. Vad var det musikläraren berättade om sången ”Ut i vår hage”? Ge exempel ur texten.
2. Vad minns han av sin pappa och varför försvann pappan?
3. Hur upptäckte han låten ”Red Hair” och varför tror du att den betyder så mycket för honom?
4. Vad använde han den tomma plastasken till?
5. På vilket sätt är lakanet, som han tvättar, en del i berättelsen. Förklara!
6. Varför tror du att berättaren pratar om historien som det vore en film?
7. När det är fullmåne och han befinner sig i Amerika tänker han på henne – varför?
8. Hur många brev skickade han till henne när han var i Amerika? Hur många skickade hon?
9. Vem är Susan? Vad kan du berätta om henne?
10. Den finns saker i breven från Amerika som inte riktigt stämmer. Ge några exempel.

11. Skriv ner och förklara följande ord och uttryck – men diskutera i mindre grupper:

a)      ”En kvarleva från 60-talet” (s. 44)

b)      ”Allmogen” (s. 44)

c)       ”It takes two to tango” (s. 46)

d)      ”men de var Adam och Eva före äpplet” (s.4 7)

e)      ”reliker (s. 57)

f)       ”hon log ett Mona Lisa-leende” (s. 71)

g)      ”en vasstandad råtta började gnaga på hans hjärta” (s. 79)

h)      ”stjärnbaneret” (s. 82)

i)        ”the All American kid” (s. 84)

Sången ”Red Hair” som han lyssnar på.

Läsläxa till tisdag 24 januari: boken skall vara utläst.

Skillnaden mellan ordklasser och satsdelar = när du arbetar med ordklasser granskar du ett ord i taget (t.ex. verb) men satsdelar talar om förhållandet mellan orden i en sats (del av mening) eller en mening. För att bestämma satsdel på ett ord behöver du se ordet insatt i en mening.

Predikat – talar om vad som händer/sker Ex. Tomten åker släde. Åker = predikat (p) Fråga: Vad händer? Svar: någon åker.

Subjekt – talar om vem eller vad som utför en handling. Ex. Tomten åker släde. Tomten = subjekt (s). Fråga: Vem åker släde? Svar: tomten.

Objekt – talar om vem som är föremål för en handling eller ett resultat av en viss verksamhet. Ex. Tomten åker släde. Släde = objekt (o). Fråga: Vad åker tomten? Svar: släde.

Frågor för att ta ut satsdelar (predikat, subjekt, objekt):

1.Vad händer?  = Predikat

2. Vem/vad+ p? = subjekt

3.Vad + p +s?  = objekt

Vi tittade även på en liten filmsnutt (se länk nedan) nedan och eleverna fick texten ”De och dem – behövs dom” i läsläxa. Nästa lektion pratar vi mer om de och dem.

http://www.teacherondemand.se/video/471/de-eller-dem-det-ar-fragan.html

Andra lektionen arbetade vi med arbetsuppgifter och gjorde Svds quiz: http://quiz.svd.se/?sTid=871

Vi kommer under några veckor att arbeta med Den moderna ungdomsboken. Temat här är unga människors sökande efter sin identitet. Typiskt för identitetsromanen är att den är skriven i jag-form; det är alltså huvudpersonen själv som berättar sin historia. Detta inlägg uppdateras efter varje lektion.

Vi börjar med att prata lite om vad som är en ungdomsbok samt begreppen pojk- och flickbok. Därefter läser vi i Arena faktaboken.

Läs följande avsnitt i Den moderna ungdomsboken (Arena faktsaboken, s. 215 – 224):

-          J.D. Salinger och Kevin Brooks s. 215 – 216

-          John Marsden s. 220 – 221

-          Johanna Thydell s. 221

-          Per Nilsson s. 224

Svara på följande frågor:

1. Vad har böckerna Räddaren i nöden och Martyn Pig för likheter och olikheter?
2. John Marsden vågar i sina böcker ta upp allvarliga ämnen och de kan ibland krypa under skinnet på läsaren och bli riktigt obehagliga. Vilken berättarmetod använder han i Breven inifrån och vad händer i boken?
3.  Vad heter Johanna Thydells andra bok och vad handlar den om?
4. Solprinsen av Per Nilsson är skriven som en lång dikt och passar bästa att läsa högt. Turas om att läsa högt tillsammans – läs hela berättelsen högt! Diskutera huvudpersonen. Vem är han och hur är han? Kan ni känna igen er i hans tankar och upplevelser? Skriv ner vad ni kom fram till!

Vi började med att prata om texten ni läste i Ess i svenska (s. 61-66). Det är viktigt att ni tänker på att FOKUSERA (det viktigaste) och  på varför ni skriver (för att informera). Denna uppsats ska handla om någonting som ni redan vet en hel del om, ni har alltså all information i huvudet. Skriv om ett av följande ämne och gör en tankekarta:

SKOLLUNCHEN

UNDERVISNINGEN

Uppsatsens fyra delar (ni hittar fler tips på 68-69 i läroboken):

- en rubrik

- en kort inledning

- en lång del med själva uppsatsen (huvudtexten – se tankekarta)

- en kort avslutning

Arbeta så här:

- gör en tankekarta

- skriv ditt första utkast i skrivhäftet

- låt sedan Andreas och en kompis läsa igenom din text för att få respons (synpunkter)

- skriv sedan om texten på linjerat a4-papper och lämna in

Gör följande

-          välj ut en aktuell nyhetsartikel som intresserar eller irriterar dig (från denna eller föregående vecka)

Kolla kolla på följande tidingars hemsidor: Aftonbladet, Expressen, LT, DN, SvD, Metro – skriv sedan ut artikeln

-          förbered dig på att summera artikeln kortfattat (ta tid på dig själv, max 1 min)

-          kommentera artikeln (vad du tycker om innehållet? BRA/DÅLIGT osv.)

-          kom med förslag på eventuell lösning på problemet (eller alternativ lösning)

Din redovisning bör vara mellan 2 – 4 minuter lång. Du har WHITEBOARD till ditt förfogande. Tänk på att välja en artikel med ett problem som du kan ge förslag på lösning till om du vill ha högre betyg.

Tänk på att det handlar om att vara tydlig! Att använda whiteboard hjälper ibland men är inte en nödvändighet – det viktigaste är dina argument och hur väl förberedd du är. Du få själv välja hur du skall göra din korta presentation så tydlig som möjlig, tänk på att hålla tiden!!!

Du måste alltså inte komma fram till en lösning på ett problem (endast för A) men skall kommentera artikeln med egna ord – där dina åsikter kommer fram – för att uppnå betyget E. Strukturen på redovisningen samt hur tydliga argumenten är vägs in i betygsättningen – vilket innebär att man inte automatiskt får A bara för att man löser ett problem. Tänk på helheten!

Lycka till – och leta gärna fram mer än en (1) artikel som du kan tänka dig att kommentera då jag helst ser att Ni inte kommenterar samma artikel.

/Andreas

Skriv ut denna information: Hänt i veckan_redovisa artikel

Under v. 46 – 49 läser vi Nick Hornbys bok Slam. Nick Hornby är en engelsk författare som bland annat även skrivit böckerna Om en pojke, Fever Picth och High Fidelity. Dessa böcker har även filmatiserats. Arbetsområdet avslutas med ett läsförståelsetest.

Detta inlägg uppdateras efter varje lektion.

Slam är Hornbys första ungdomsroman. Den handlar om skejtaren Sam som är 16 år. Han träffar Alicia och allting känns bra. Och så på bara ett par sekunder lyckas han sabba hela rubbet. Han slammar, men kan han komma på fötter igen?

Vi kommer under dessa veckor att arbeta mestadels med boken under lektionerna i svenska – ni kommer alltså även att få lästid på lektionstid. Vi kommer även att arbeta med frågor, diskutera boken och dess karaktärer samt skriva läslogg. Att skriva läslogg innebär att du skriver reflekterande tankar om det du läser, dvs. saker som du tycker är viktiga att lyfta fram och som du har egna tankar om.

Första lektionen (fredag) högläser jag inför klassen hela lektionen. På måndagslektionen kommer ni att få ytterligare lästid samt även arbeta med några frågor.

Läsläxa till onsdag v. 47: fram till kapitel 7 (s 117).

En läslogg brukar skrivas i ett antal steg beroende på hur långt man har läst i boken. I läsloggen ska du citera fraser, meningar och avsnitt samt kommentera och reflektera över dessa och andra frågor läsande väcker. Du kan även fundera på olika frågor under tiden du läser. Som t.ex. vilken annan titel skulle kunna passa? Vad tycker du är bokens tema? Vem rekommenderar du att läsa denna bok? Varför boken snarast borde brännas. Vad har boken tillfört din tankevärld?

Inled alltid ditt loggskrivande med att skriva bokens titel och datum:

LÄSLOGG 1 – tänk på att hela tiden hänvisa till boken genom citatet eller beskrivning (skriv alltid ner sidnummer).

1. Först ska du skriva om boken inledning. Meningen med den är att du som läsare ska tycka om boken och vilja läsa vidare. Hur tycker du att författaren lyckas med det?
2. Skriv och berätta om bokens fram- och baksida: bilder, titel, texter och andra upplysningar. Titeln är ett sätt att fånga läsare.  Är det en bra titel?
3. Vad tror du händer i boken?
4. Sen är det också de första meningarna. Vilket intryck får du av dem?
5. Citera en stark mening och förklara.
6. Hur verkar huvudpersonen vara? Vilka bra (och mindre bra) egenskaper verkar han ha? Varför tror du det? Hur ser han ut?

När du har läst fram till kapitel 7 arbetar du med följande frågor. Nästa läslogg delas ut på fredag. Du hittar frågorna här: SLAM frågor fram till kap 7

Läsläxa till onsdag 30/11: fram till kapitel 14 (s. 229).

LÄSLOGG 2

Denna gång ska du koncentrera dig på att skriva om karaktärerna, det vill säga personerna i boken. Det kan vara både huvud- och bifigurer, vem som helst du tycker är intressant.

Huvudpersonen är naturligtvis intressant att skriva om eftersom han eller hon är central för bokens handling, men det kan också ha dykt upp andra fängslande karaktärer.

1. Skriv om hur personen presenteras, hur du uppfattar honom, vad tycker du om Sam? Hur verkar han vara som människa. Skriv det du tycker är viktigt att berätta om (personfakta och utseende, personlighet, familj, bostad, fritid, skola, vänner och ovänner och livssituation).
2. Skriv om den eller de karaktärer du tycker bäst eller sämst om. Ge gärna exempel från boken (ange sidnummer).
3. Citera en eller flera karaktärsmeningar (beskrivningar) som har gjort intryck på dig. Förklara.
4. Din uppfattning om en person har kanske förändras sedan bokens inledning? Hur då? Hur gick det till? Citera en mening som pekar åt det hållet.

Skriv ut: SLAM_Läslogg2

På onsdag 30 nov diskuterar vi boken fram till kap 14. Ni arbetar i mindre grupper där ni diskuterar frågorna jag delar ut. En del av lektionen används till att tillsammans diskutera vad ni kom fram till. Eventuellt fotsätter denna diskussion på fredagen. Tänk på att delta i diskussionen och att denna hjälper er på läsförståelsetestet vi har senare. Ni hittar frågorna här: Slam_diskussionsfrågor

Boken ska vara utläst på ons 7/12. Vi har då ett läsförståelsetest.

Innan du sätter igång bör du tänka på följande:

- gör en disposition (så att du vet vad din berättelse ska handla om)

- gör en tankekarta/beskrivning över huvudpersonen, andra personer samt miljöer

- tänk på hur du lägger upp din novell (se novellkurvan)

- tänk på att din novell måste innehålla en uppgörelse (konflikt) eller oväntad vändning

- berätta inte för mycket på en gång, om läsaren inte vet allt har han/hon en anledning att läsa vidare

- titta på s. 70-71 i Arena faktaboken för att ta reda på vilken genre du vill skriva i

Du har två alternativ – välj ett! Det första alternativet kräver mer egen planering samt att du verkligen använder din fantasi. I det andra alternativet får du hjälp med historien genom tydliga instruktioner. Om du väljer det senare alternativet kan du inte uppnå betyget A eftersom du inte behöver skapa egna karaktärer eller komma på en egen idé.

Alternativ 1 – Skriv en novell där du utgår från allt vi pratat och läst om. Du tänker på att din novell har en inledning, en konflikt som trappas upp och en uppgörelse eller oväntad vändning samt en avslutning.

Hur lång din novell är bestämmer du själv – tänk på att det viktigaste är att historien håller ihop (röda tråden) samt att du följer novellkurvan.

Alternativ 2 – Följ instruktionerna och skriv en novell. Här får du hjälp att komma igång men måste själv utveckla handlingen. Du kan givetvis utveckla egna idéer och stryka vissa delar. Det finns två olika uppgifter att välja mellan – Mötet på nätet och Ut i livet! – välj en av dessa.

Skriv ditt första utkast i skrivhäftet och renskriv sedan på dator eller för hand – novellen lämnas in senast 29/11. Lägg i mitt fack eller mejla.

Betygskriterier

E – din novell är en sammanhängande berättelse som följer novellkurvan. Du tänker på styckeindelning, skrivregler och att beskriva personer och miljöer.

C – din novell har även ett språk anpassat efter genren samt har en väl genomtänkt avslutning och ett tänkvärt slut.

A – du varierar ditt språk och tänker på att använda de berättartekniska finesser vi pratat om tidigare, som t.ex. liknelser och metaforer.

Se Skrivarskolan, Att skriva novell och Skrivprocessen (s. 54-69) i Arena faktaboken för tips och idéer.

Skriv ut: skriv novell 8B